lördag 5 juni 2010

Ojoj, vilken vecka Casper!

Förra torsdagen fyllde Casper ett år, tänk va tiden har gått fort! Casper började fira sin födelsedag på torsdagen tillsammans med bästa kompisen Emilio och Erik. På fredagen kom mormor och morfar ner från Dalarna. På lördagen var det dags för kalas nr 2, med släkten. Casper fick en massa fina presenter; Skor som blinkade, trehjuling, pyjamas, boxar att stapla, former att sortera, en docka, kläder, ja en hel massa saker. Tårtan var jättegod och Casper blev väldigt ompysslad. På söndagen var det dags för det tredje kalaset med mamma och pappas vänner. Casper fick en massa fina presenter igen, xylofon, maracas, gitarr, pussel, och mer kläder. Tyvärr hann ingen smaka tårtan den dagen. För snabba lille Casper drog en stor kopp te med kokhett vatten över sig. Allt gick väldigt fort, pappa hörde skriket och kom springande och fykte upp Casper. Mamma följde med in i badrummet. Där fick Casper bli av med kläderna och sköljdes i ljummet vatten. Det såg ganska läskigt ut, det blev stora blåsor som snabbt sprack och hela huden rullade av. Mamma och pappa tog en skrikande Casper med sig ner i porten där ett akutteam snart mötte upp och inom kanske 10 minuter efter händelsen var mamma och Casper på väg till sjukhuset i en ambulans. Efter bara en natt fick Casper komma hem igen. Men när Casper skulle sövas ner en andra gång på torsdagen så bestämde läkarna för att han skulle få stanna kvar några dagar på sjukhuset. Skadorna såg rätt "fina" ut enligt läkarna. Men Casper har feber och kanske nån liten infektion. Så nu får Casper antibiotika intravenöst. Därför blir Casper och mamma kvar på sjukhuset över helgen. Men, doktorn trodde nog att det kunde bli tal om en liten permission mellan sprutorna idag. Så då åker nog Casper och mamma hem och spelar lite xylofon och sover i den egna sängen en stund. Alla här på sjukhuset är jättesnälla, men både Casper och mamma saknar pappa. Pappa kommer och hälsar på så mycket han kan, men han får inte sova kvar. nu blir det frukost!

1 kommentar:

  1. Stackars lilla killen! De är så snabba ibland, de små liven. Hoppas allt går bra och att han läker ihop utan att få alltför stora ärr. /Theo

    SvaraRadera